Här har jag lagt en kort beskrivning av de metoder jag praktiserar i mitt arbete.

AEDP

Aedp är en förkortning för Accelerated Experiential Dynamic Psychotherapy. Aedp utgår ifrån upplevelse; känslomässig och fysisk. Det är inte en uttalad korttidsterapi, då varje persons behov, även hur länge de träffar terapeuten, är individuellt. Ordet accelererad pekar på att det med denna metod ofta kan gå snabbt att få kontakt med det som behöver uppmärksamhet. Aedp strävar efter att främja positiv neuroplasticitet på olika sätt. Metoden har rötter i många olika discipliner, till exempel anknytningsteori, affektteori, kroppsfokuserade terapier som Somatic Experiencing (se nedan) och studier av transformation. Metoden inriktar sig mot läkning, inte psykopatologi, och söker att hjälpa patienten/klienten att bli starkare på de trasiga platserna. Aedp utgår från att människan har en inneboende förmåga att läka, och en strävan till utveckling och transformation. Metoden lämpar sig väl för att arbeta med anknytningstrauma eftersom en grundläggande byggsten är ett aktivt arbete med relationen mellan terapeut och klient. Med detta förhållningssätt kan även djup introversion och isolering nås, den inre känslan av övergivenhet och ensamhet kan få läka ut.


Det går att läsa mer om metoden på www.aedpinstitute.org.

 
 
 

Somatic Experiencing

Somatic Experiencing är en traumabehandling som syftar till att återupprätta kroppens medfödda kapacitet för självreglering.

Denna metod fokuserar på hur vårt nervsystem uppvisar dysreglering här och nu, mer än på själva berättelsen bakom traumat. Berättelsen är också viktig och möjliggör för traumaminnen och traumaresponser att komma upp till ytan i sessionen.

Peter Levine (2010), en av pionjärerna inom traumastudier och grundaren av Somatic Experiencing Trauma Institute (SE) har bidragit med viktiga principer till denna metod vilka används till att behandla traumaöverlevare över hela världen.

En av dessa principer är att gå väldigt varsamt och långsamt fram så att traumaenergi, lagrad i kroppen, inte kommer upp och aktiveras för snabbt. Om den kommer upp för hastigt och intensivt riskerar nervsystemet att åter bli överväldigat och till och med retraumatiserat. Detta långsamma frigörande av energi kan till en början vara svårt att uppfatta och förstå, men, över tid utvecklas medvetenhet om detta förlopp och kapaciteten till självreglering ökar.

Vid tidigt trauma, s.k utvecklingstrauma, fokuserar vi huvudsakligen på reglering och på att sträva efter att komma till en plats där aktivering eller dissociering i nervsystemet har minskat. Terapeuten tillhandahåller medreglering (co-regulation) och hjälper till med att lokalisera och bringa in resurser för att hjälpa personen till ett mer reglerat tillstånd. Många gånger behöver terapeuten vara närvarande till det som är där, och det är ofta en lång och långsam process. Det tar tid att läka utvecklingstrauma. (Elmberger, 2020; Levine, 2009 & 2010)

För att läsa mer om den här metoden: 

www.traumahealing.org;

www.seforeningen.se.

 
 
 

 Compassionfokuserad terapi

Denna metod är en integrering av österländskt och västerländskt synsätt på psykologi och existentiellt utforskande (inquiry). Grundaren, Paul Gilbert, inspirerades till att utveckla denna metod utifrån sitt arbete med människor som led av komplexa psykiska problem.

Han upplevde att patienter ofta gav uttryck för att även om de, med hjälp av KBT, lärde sig att deras tankar var ologiska, så kände de  inte att det gjorde någon skillnad för dem. De kände sig dåliga, trots att de logiskt förstod att de inte var det.  

Metoden har sitt ursprung i KBT, och den beskrivs som multimodal och har utvecklats för att behandla överdriven självkritik och skam. Alla interventioner är utvecklade för att hjälpa personen till ökad självcompassion. 

CFT bygger på en neuropsykologisk modell som kommer från emotionsforskning. Den visar att vi har tre stora känsloregleringssystem; driv-/resurssystemet, trygghets-/tillhörighetssystemet samt hot-/skyddssystemet. I arbetet med denna metod tittar vi på hur dessa tre system fungerar i våra liv, och siktar mot ökad förmåga att lugna sig själv (self soothing).

Värderingarna bakom CFT är att avlasta personen från att hens problem betraktas som en klinisk störning till att de betraktas som en naturlig och adaptiv respons på svåra omständigheter. CFT har gott forskningsstöd vid depression. (Bertlin & Bluhme, 2012)

För att läsa mer om den här metoden:

www.goodtherapy.org/learn

 
 
 
 

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi bygger på principer från inlärningsteori. Det terapeutiska arbetet fokuserar på att förstå hur tankar, känslor och beteenden interagerar så att de orsakar psykologiska symtom, och att sedan aktivt arbeta för att förändra dessa beteenden för att lära nya sätt att agera och leva så att symtomen minskar eller försvinner helt och hållet. På vägen får klienten insikt om sina mönster och i viss mån också om hur de uppkommit.

För att läsa mer om den här metoden:

https://www.apa.org/ptsd-

 
Separator.jpg
 
 

Psykodynamisk terapi

Psykodynamisk terapi bygger på ett dynamiskt förhållningssätt till hur vi lär och relaterar. Hit hör tankar om det omedvetna, och saker vi inte riktigt styr över, men som styr oss. Återupprepning av tidiga erfarenheter är centralt inom det psykodynamiska synsättet. Hur kommer det sig egentligen att det blir så svårt i de nära relationerna? En process av utforskande sätts igång och inlärningen och förståelsen gör att vi kan börja välja att göra annorlunda, och därigenom få en ökad känsla av kompetens. Terapeuten blir en spegel och en partner att lära nya vägar tillsammans med. Att känna såren som är där, att lära sig att vara med smärtan och rota sig i en acceptans av det som varit, skapar varaktig förändring.

För att läsa mer om den här metoden:

https://www.apa.org/news/

 
Separator.jpg
 
 

Meditation/Mindfulness

Meditation, eller mindfulness praktik handlar om att bevittna tankar, känslor, andetaget, kroppens rörelse, foten som vidrör golvet, handen som sköljer vattnet över tallriken när du diskar …

Det finns gott om forskningsresultat som påvisar vinster med en regelbunden användning av mindfulness, eller meditation. Efter sex veckor med 20 minuters mindfulness sittning om dagen, så växer svansarna i DNA, enligt forskning av Jon Kabat Zin. Detta i sin tur påverkar cellens livslängd. Se under artiklar/länkar i Resurser/Inspiration nedan för mer sådana resultat. Och ändå, jag kan inte låta bli att känna att vi missar något om vi börjar praktisera mindfulness med ensidigt fokus på resultaten. Meditation beskrivs ju på detta sätt i kontexten av psykologisk behandling. För mig har meditation även en mystisk, andlig innebörd … när tystnad träder in i den inre världen … upplevelsen av rymd, av vila från känslomässig intensitet. Men, då faller en tillbaka på att även detta kan betraktas som ett fokuserande på resultat. Är det inte det som är så lockande med meditation? Att det inte riktigt går att sätta ord på det.

 
Separator.jpg
 

Photos credit: Shutterstock